Asmiroca Kulturarvsupplevelser

Kiviksgraven anses vara Nordens största gravröse och anlades ca 1400 f Kr, under den period som kallas äldre bronsålder. Fynd pekar på att minst 600 år har förflutit mellan äldsta och yngsta gravläggning. Det mäktiga röset tillkom troligen först efter att den sista begravningen ägt rum. Hällristningarna inne i graven avbildar ritualer som förmodligen skett på platsen, där den fysiska platsen möter den andliga.

1748 upptäcktes Kiviksgraven av Andreas Sahlberg och Lars Persson, då en av dem ramlade ner i hällkistan när de plockade sten, något som lokalbefolkningen sedan länge ägnat sig åt. Rykten gick om att männen kommit över en stor skatt och de åtalades för stöld. De blev dock frikända, då inga bevis mot dem kunde finnas.

Perioden 1931-33 utfördes det en stor vetenskaplig undersökning av Kiviksgraven under ledning av Gustav Hallström och J E Forssander. Man fann då såväl brända som obrända ben, samt tänder från sammanlagt fem till sex personer. Det är troligt att fyra till fem unga personer, cirka 13-15 år gamla, deponerats i hällkistan under äldre bronsålder, medan en något äldre person, ca 25-35 år, begravdes under yngre bronsålder. Detta pekar på att Kiviksgraven är en megalit istället för en monolit, d v s här finns ett flertal gravar istället för en enda.

Under röset påträffades även en stenåldersboplats. Fynden var exempelvis skivyxor, pilspetsar, spånkniv, slagstenar, avslag och avfall i flinta samt krukskärvor och djurben. Att placera röset direkt ovan en stenåldersboplats kan peka på manifestation av makt, att bevara kraften från förfäderna. I samband med undersökningen byggdes röset upp igen och är idag 75 meter i diameter. Restaureringen grundar sig på kopparstick från 1700-talet. Det är osäkert om graven idag ser ut som under bronsåldern. Jämför man med andra rösen i Norden, kan den ursprungliga höjden vara tre gånger så hög som dagens dryga tre meter. Nya anordningar, som en gång in till graven, anlades 1932 för att underlätta för besökare.
Invigning av Kiviksgraven skedde den 20 juni 1933 med pompa och ståt och i kronprinsparets närvaro. Graven har sedan dess hållits öppen för allmänheten under sommaren.

Sågmöllan som idag är café, byggdes ursprungligen för att tillmötesgå Kiviksböndernas behov. Huset byggdes under 1870-talet som kombinerad såg och kvarn. Det fanns en konkurrerande kvarn i Äsperöd, som dock inte gick så bra och 1929 hittade man en av hällarna från Kiviksgraven som kvarngrund där. Den är idag tillbaka inne i gravkammaren. 1939 slog Café Sågmöllan upp sina portar för besökare, vilket gör att det faktiskt är Kiviks äldsta café! För mer information om caféet,
se vidare under fliken Kiviksgraven & Café Sågmöllan.